testa dig själv 14.1
1.dem kallas artärer och kapillärer
2. De finaste och minsta kallas kapillärer som tar upp syre och näring.
3.den högra halvan kallas för formak och två kammare den vänstra har formak och vänsterkammare
4.hjärtat är en hård arbetande muskel som aldrig får vila därför förses det ständigt med syre och näring av så kallade kranskärl i hjärtmuskeln.
5.det kommer syrefattigt blod till lungorna som ger de syre så det går till alla kropps organ och alla muskler och tillbaka i hjärtat sen och så håller det på kretsomloppet.
6.varje hjärtslag pumpar hjärtat ut blod till lungorna och resten av kroppen
7.Muskelpumpen pressar blodet framåt i venerna. Fickklaffarna hindrar blodet att rinna tillbaka.
8.När vi vilar går 25% blod till tarmarna 20 % till njurarna och 15 % går till hjärnan.
9.För att då använder vi inte musklerna i benen och då kan inte musklerna pressa på venerna så att blodet åker uppåt mot hjärtat. Då får inte hjärnan tillräckligt med syre och blod så då svimmar man.
2. De finaste och minsta kallas kapillärer som tar upp syre och näring.
3.den högra halvan kallas för formak och två kammare den vänstra har formak och vänsterkammare
4.hjärtat är en hård arbetande muskel som aldrig får vila därför förses det ständigt med syre och näring av så kallade kranskärl i hjärtmuskeln.
5.det kommer syrefattigt blod till lungorna som ger de syre så det går till alla kropps organ och alla muskler och tillbaka i hjärtat sen och så håller det på kretsomloppet.
6.varje hjärtslag pumpar hjärtat ut blod till lungorna och resten av kroppen
7.Muskelpumpen pressar blodet framåt i venerna. Fickklaffarna hindrar blodet att rinna tillbaka.
8.När vi vilar går 25% blod till tarmarna 20 % till njurarna och 15 % går till hjärnan.
9.För att då använder vi inte musklerna i benen och då kan inte musklerna pressa på venerna så att blodet åker uppåt mot hjärtat. Då får inte hjärnan tillräckligt med syre och blod så då svimmar man.
Muskler Testa dig själv
Muskler
1,Vi har skelettmuskler,glattamuskler och hjärtmuskeln
2,Alla våra skelettmuskler styrs av vår egen vilja.Glatta muskler i magsäcken och tarmarna kan däremot inte kontrollera vår vilja.
3,Ju hårdare musklerna får arbeta,desto mer syre behöver de.Om musklerna ansträngs för kraftigt hinner blodet inte transportera dit med tillräckligt med syre.Musklerna får då syrebrist.
4,När vi böjer armen drar böjmuskeln biceps ihop sig samtidigt som sträckmuskeln triceps slappnar av.När vi sträcker armen är det tvärtom.
5,Efter en lång tids hård träning kan antalet energiverk i de tränade muskelcellerna ha tredubblats.På så sätt ökar syreupptagningsförmågan och konditionen förbättras.
6,Om du värmer upp ordentligt i början av träningen kan du motverka träningsverk.Stretching,det vill säga att efter träningen töja ut de muskler som dragit ihop sig,ökar också chansen att slippa träningsverk.
7,En muskel består av flera olika sorters muskelfibrer.Vissa kan dra ihop sig väldigt snabbt,medan andra drar ihops sig långsamt.De långsamma muskelfibrerna är uthålliga och orkar arbeta längre än de snabba.Olika människor kan ha olika många snabba och långsamma muskelfibrer i musklerna.
8,
2,Alla våra skelettmuskler styrs av vår egen vilja.Glatta muskler i magsäcken och tarmarna kan däremot inte kontrollera vår vilja.
3,Ju hårdare musklerna får arbeta,desto mer syre behöver de.Om musklerna ansträngs för kraftigt hinner blodet inte transportera dit med tillräckligt med syre.Musklerna får då syrebrist.
4,När vi böjer armen drar böjmuskeln biceps ihop sig samtidigt som sträckmuskeln triceps slappnar av.När vi sträcker armen är det tvärtom.
5,Efter en lång tids hård träning kan antalet energiverk i de tränade muskelcellerna ha tredubblats.På så sätt ökar syreupptagningsförmågan och konditionen förbättras.
6,Om du värmer upp ordentligt i början av träningen kan du motverka träningsverk.Stretching,det vill säga att efter träningen töja ut de muskler som dragit ihop sig,ökar också chansen att slippa träningsverk.
7,En muskel består av flera olika sorters muskelfibrer.Vissa kan dra ihop sig väldigt snabbt,medan andra drar ihops sig långsamt.De långsamma muskelfibrerna är uthålliga och orkar arbeta längre än de snabba.Olika människor kan ha olika många snabba och långsamma muskelfibrer i musklerna.
8,
Testa dig själv 15.2
1.skelettet gör oss stagda och har många viktiga mineraler.
2.kulleder gör så att vi kan röra sig i fler riktningar gångjärnsleder finns i fingrar och tår och gör så att lederna kan böjas upp och ner.
3 i denröda benmärgen bildas röda och vita blodkroppar medan den gula benmärgen består av fett
4.skelettet ytter del är hård och kompakt, medan den inre delen är mjuk och porös.
5.runt benet finns en tunn benhinna med blodkärlsom förser benetsceller med näring och syre.
6.diskarna kan skaddasom vi lyfter fel eller för tungt då kan delar av diskentränga ut mellan kotornaoch trycka på en nerv det kallas diskbrok och gör väldigt ont.
7. när celler i benet dör ersätts det av nya. det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner benet. tack vare det så kan benet ständigt byggas om och då så kan skeletet förnyas hela tiden.
8.led vätska smörjer led ytorna så att det lättare kan glida mot varandra , ledbrosket det finns ledbrosk i varje ända av benen. ledbanden sitter runt lederna och håller ihop bennen.
9.
2.kulleder gör så att vi kan röra sig i fler riktningar gångjärnsleder finns i fingrar och tår och gör så att lederna kan böjas upp och ner.
3 i denröda benmärgen bildas röda och vita blodkroppar medan den gula benmärgen består av fett
4.skelettet ytter del är hård och kompakt, medan den inre delen är mjuk och porös.
5.runt benet finns en tunn benhinna med blodkärlsom förser benetsceller med näring och syre.
6.diskarna kan skaddasom vi lyfter fel eller för tungt då kan delar av diskentränga ut mellan kotornaoch trycka på en nerv det kallas diskbrok och gör väldigt ont.
7. när celler i benet dör ersätts det av nya. det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner benet. tack vare det så kan benet ständigt byggas om och då så kan skeletet förnyas hela tiden.
8.led vätska smörjer led ytorna så att det lättare kan glida mot varandra , ledbrosket det finns ledbrosk i varje ända av benen. ledbanden sitter runt lederna och håller ihop bennen.
9.
testa dig själv 15.1
1. överhud läderhud och underhud
2.det mästa av fettet lagras i underhuden.
3. det gör inte ont för att det är döda celler som inte har nån känsel
4.piggmentcellerna skyddar mot solen.
5.
6. På vilka sett kan huden reglera vår kroppstemeratur?
Svar: Den kan regelera den när vi svettas och då blir vi blöda och avskyla.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Malignt melanom är en slags hudkancer som har blivit vanligt de senaste årtionde, Man ska inte sola för mycket.
8. Rida och beskriv funktionen hos de olika delarna i de tre hudlagren.
Svar:
9 Varför har vi mönster på fingrarana?
Svar: Vi har möntrer på fingrarna för att få ett bra fuktat grepp när vi rör något så fastnar fettet och ger ett avtryck.
2.det mästa av fettet lagras i underhuden.
3. det gör inte ont för att det är döda celler som inte har nån känsel
4.piggmentcellerna skyddar mot solen.
5.
6. På vilka sett kan huden reglera vår kroppstemeratur?
Svar: Den kan regelera den när vi svettas och då blir vi blöda och avskyla.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Malignt melanom är en slags hudkancer som har blivit vanligt de senaste årtionde, Man ska inte sola för mycket.
8. Rida och beskriv funktionen hos de olika delarna i de tre hudlagren.
Svar:
9 Varför har vi mönster på fingrarana?
Svar: Vi har möntrer på fingrarna för att få ett bra fuktat grepp när vi rör något så fastnar fettet och ger ett avtryck.
